I lördags åkte vi upp till jaktkojan för att sova över.

Jag visst inte hur jag skulle göra om jag skulle ge henne mat innan vi åkte elller vänta med tanke på åksjuka.

Jag bestämde mig för att vänta med maten tillls vi var framme, en resa på 45 minuter.

När vi körde in på parkeringen så kräktes hon, men det var nog för att hon var hungrig.

Hon fick mat och sedan började hon gräva i en myrstack.

Myrorna hade inte riktigt vaknat från vintersömnen men en och annan var framme.

Så hon frustade en aning när dom nöp henne i nosen.

Hon fick sitta kopplad för jag insåg snabbt att kompostburen vi tagit med skulle hon föröska hoppa över annars.

På natten sov hon lugnt inga problem alls att sova borta,´.

Resan hem gick bra och vi gjorde fler turer senare under lördagen.

Åkte in till det nyöppnade Djumagazinet och köpte lite hundfoder

Hon är väldigt lyhörd nu för hon drog i kopplet och husse muttrade och ryckte till en aning ,sedan slutade hon dra.

Jag lämnade en smörgås med leverpastej och såg i ögonvrån hur hon hoppade upp och jag grymtade till och klappade ihop händerna.

Hon backade och gick och lade sig långt från köksbordet.

Så just nu är hon väldigt lättlärd och lyhörd.

Just nu ligger hon och tuggar på ett köttben och backar när vi kommer nära.Det känns bra.

Vi brukar hålla i benen och hjälpa till för att dom ska förstå att vi retas inte med dom eller vill ha deras äckliga ben.

Jag ser inget värre än dom som retas med sina hundar när det gäller mat.

Men jag tror att det försvunnit det var mer vanligt när jag växte upp.